Lite kristet.. fast jag e inte sån :P haha

En natt drömde en man att han vandrade längs med en strand
tillsammans med Herren.
Över himlen blixtrade scener från hans liv,
och för varje scen fanns där två par fotspår i sanden;
det ena tillhörde mannen, det andra, Herren.
När den sista scenen blixtrade förbi vände mannen sig om för att
se på spåren i sanden,
och han såg att det många gånger under vägen,
vid de allra tyngsta och svåraste tillfällen i hans liv,
bara fanns ett par fotspår. Upprörd frågade han Herren:



"Herre, du sa att när jag en gång bestämde mig för att följa dig
skulle du vandra hela vägen med mig,
men där mitt liv har varit som svårast finns det bara ett par
fotspår.
Varför lämnade du mig ensam när jag behövde dig som bäst?"



Herren svarade:


"Mitt kära, kära barn, jag älskar dig och
skulle aldrig lämna dig.
När du led och plågades,
där du bara ser ett par fotspår- det var då jag bar dig."

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback